Men varför är det så roligt att börja på något nytt? Tror att det är planerandet och kollandet på garner, vilken färg vill jag ha, vilken kvalitet, vilken tjocklek blir bäst samt räknandet fram och tillbaka, som är så kul. Eller så kan det bli tvärtom. Jag har ett mönster som jag bara m å s t e sticka, men hittar inget passande garn! Inget kul.
Här är vad som väntar på mig i höst och som SKA göras klart innan jag börjar på något nytt! (hmm)
Det är lite startsträcka att börja om med ett mönster som du inte minns var du var, när du slutade i det. Tänk om man kunde notera var man är på varven, när man lägger det åt sidan, fast man vet inte att man lagt det åt sidan, förrän det är lagt åt sidan!
En blå jumper och ett virkat täcke är så gott som färdigt. En halv socka samt en grön linkofta ,
Levenwick och en brun Vitamin C är halvfärdiga. Den tjocka tröjan är nog prio ett, för den påbörjades förra hösten. Jag har börjat om från början på den en gång, när jag hade stickat nästan hela fram och bakstycket. Blev för trång.
Den här sjalen kommer att bli underbar. Garnet är 100% ull från yak, köpt från Ullcentrum på syfestivalen i Borås. Det är nog 1,5 år sedan jag började på den och den var tänkt att bli klar i Fattigskogen sommaren 2014. Så icke, för jag kunde inte klara att räkna maskorna samtidigt som vi pratade.
